Jag hatar att du är så bitter, spydig, negativ, tråkig, ignorrant och bara man tittar på dig vill man springa därifrån.

Så trött på att du fryser en ute, så trött på att du är så negativ och suckar dig igenom dagarna, Så trött på att du "låtsas" inte höra för att du inte orkar bry dig, man pratar med dig, du låtsas inte höra vad man säger men det är så genomskinligt så det finns inte!  vem fan orkar med det i längden?

finner inga ord på hur jävla konstig du e, inte bara i mina ögon utan människor runt omkring dig också. Och det är så synd, för du om någon ska inte vara denna personen mot mig.

Det är en omöjlighet att prata med dig, för man får bara dumma och väldigt onödiga kommentarer tillbaka.

Är det inte på ditt vis blir det ett jävla ståhej eller suckande och mummlande.

Det söker mig och motarbetar mig, jag blir deppig och en riktigt...ursäkta ordvalet - bitterfitta!

Börjar undra om du är en människa som hatar allt det glada, att ha en samhörighet med människor, att se människor skratta och brottas och ha roligt? Jag förstår mig inte på dig, det enda jag vet är att du är bitter och verkar vara allergisk mot det som borde vara en självklarhet. Det är synd, så synd men jag kommer inte besvära dig länge till. Men kanske är det dags att tänka igenom hur du är mot människor, för det kommer göra dig och ditt liv mycket bättre i längden.

hejdå!